Avslutande tankar

Vår akademi lyfter fram några tankemodeller och verktyg som stöd i vardagsarbetet. Kompletta akademiska miljöer, med många olika förväntningar och förutsättningar hos forskare, lärare, teknisk/administrativ personal och studenter, med fyra unika ledningsprocesser, som huvudsakligen styrs utifrån två ledningsprinciper behöver det femte ledningsrummet. Dialogen och organisationsberättelsen är effektiva redskap för att öka tilliten och gemensamt ta sig fram.

När det gäller beslutsprocessen är det mest intressanta hur vägen fram till beslut ser ut. Dammsugs gruppen, enheten, rådet, styrelsen, nämnden m.m. på ett bra beslutsunderlag? Utgör underlaget grunden för beslut? Naturligtvis är också processen efter fattat beslut avgörande för resultatet. Hur följs fattade beslut upp? Hur utvärderas de? I vilken form sker återkoppling i verksamheten m.m.? Verksamheten och resultatet av allas arbetsinsatser är direkt avhängit bra beslut och en bred delaktighet.

Organisationsberättelsen illustrerar, med hjälp av ett antal beskrivande bilder, verksamhetens arkitektur. Berättelsen blir en modell av akademin. Väl medveten om att en modell alltid är en förenkling av verkligheten och att varje beskrivning innefattar beskrivaren har ändå en klart uttalad ambition att beskriva verksamhetens arkitektur en avgörande betydelse för hur vi navigerar och samverkar i vardagsarbetet med att lösa akademins samlade uppdrag. Organisationsberättelsen i Vår akademi gestaltar också akademiskt ledarskap i praktiken. Den blir i sig ett inlägg i den pågående reflektionsprocess som handlar om vad akademisk ledning är. Med den samlade organisationsbilden på näthinnan ser vi vänstersidan som präglas av linjestyrningsprincipen medan högersidan i huvudsak präglas av det kollegiala tänkandet. Själva linjeorganisationen, den formella beslutshierarkin, har att i balans hantera båda ledningsprinciperna fullt ut – såväl horisontellt som vertikalt. I synfältet träder tre olika akademiska ledarroller fram. Allt detta påverkar naturligtvis medarbetarrollen och det blir därför viktigt att även identifiera akademiskt medarbetarskap – akademiskt medledarskap i organisationens olika ledningsrum.

Parallellt med arbetet att få till stånd ett aktivt ledar- och medarbetarskap behövs också en ständig översyn av våra möten, dess struktur och innehåll. Det är min förhoppning att den avslutande delen som innehåller mycket ”gör så här” och ”tänk på” kan användas direkt i det lokala utvecklingsarbetet på våra akademier. Bara genom ett långsiktigt utvecklingsarbete kan verksamhetens kvalitet höjas och upprätthållas även när det gäller dessa delar.

Det är viktigt att hälsoarbete och arbetsmiljöarbete integreras med varandra. Det får inte bli två parallella system. Därför är Systematiskt arbetsmiljöarbete den gemensamma basen för arbetet. Hälso- och arbetsmiljöarbetet ska vara en del av verksamhetens vardag. Det ska också vara en del i utvecklingen av verksamheten. Målet är att förena väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Hälso- och arbetsmiljöarbetet ska främja trivsel och samarbete. Det ska öka medarbetarnas delaktighet, utveckling och inflytande i arbetet. Därmed kan ohälsan minskas och skador och sjukdomar av arbetet förhindras.

Alla anställda inklusive studentrepresentanter inom akademin behöver ha en gemensam bild av vad som kännetecknar universitet och högskolor i Sverige. Vad är akademins idè, uppdrag och identitet och hur präglar det verksamhetens arkitektur? Vad särskiljer en akademi från andra verksamheter och myndigheter och vad har akademin gemensamt med dessa?